Tröskteamet i Sverige - Din partner i skörden - Avsnitt 2: Kärn- och halmkvalitet. | John Deere SE

Hej och välkomna tillbaks! Idag kommer vi att beröra ämnet kärn - och handkvalitet. Och dess betydelse för skörde ekonomin totalt sett. Vi kommer även att titta på spil och hur vi bedömer olika typer av spil och var de kommer ifrån. Något vi normalt sett kanske inte gör att vi tittar bakom tröskan för att identifiera hur mycket spil vi har. Men på så sätt är det svårt att veta varifrån spilet kommer. En god kärn och handkvalitet innebär också en mycket liten del krossade kärnor, skadade kärnor. Betydelsen det har för totalt ekonomin i ofta något som förbesis. Vi kommer att blysa det lite mer idag. Så här önskar vi nog alla att resultatet ska se ut i spilmedelstanken när vi tröskar. Tyvärr blir det inte alltid fallet så. Därför tänkte vi titta lite närmare på vilka åtgärder vi kan göra för att komma till det här resultatet. Redan innan vi sätter tröskan i fältet så kan vi just ut och kontrollera ett par saker. Dagens exempelfält är helt tydligt inte redo för tröskan än men vi gör en kontroll i alla fall. Om vi tittar ner på marken så kan vi redan nu skaffas information om har vi några kärnor som har blå stur och vi har alltså spill redan innan vi har börjat med tröskan. Känner vi till det så kan vi göra en korrektare helhetsbedömning på var eventuellt spill som vi hittar efter tröskan kommer ifrån. Tittar vi på marken bakom skärbordet så kan vi redan här bedöma eventuellt spillnivå som bordet gör saker. Det är vanligaste i gröder som raps eller om vi har väldigt torra förhållanden. Kan vi till exempel göra att vi får vara lite försiktiga med haspelen eller att vi kanske har en kniv som skulle behöva byta som inte klipper riktigt fint. Har vi koll på detta så är det också lättare att senare göra en helhetsbedömning när vi kommer bakom tröskan och bedömer spill då vi vet skillnaden mellan vad bordet gör saker och vad som eventuellt hänger ihop med tröskan. Innan du startar för säsongen så tänk på att kolla över och se till att alla luckor som öppnats vid rengöring har blivit stängda. Det gäller både små och stora. Det kan tycka som självklarhet men det är tyvärr allt för vanligt att det körs ibland någon timme och i värsta fall i flera dagar men nog mindre lucka öppen och det är ytterst är vi nöjdigt att lägga de kärnorna på backen. Här bak har vi nu ett antal saker vi behöver kontrollera. Har vi spill på marken här får vi ju jämföra det med det eventuellt spill som vi hittade i grödan innan vi började tröska och även jämföra med det eventuellt spill bakom skärbordet. Utöver det så kan tröska en konstruktion med busspridare och hack såklart inverka på var eventuellt spill hamnar går spill från solnen i busspridare så kan de ju dissoveras bredare oavsett om vi lägger halm eller inte. Lägger vi halmen och hittar spill i den så måste vi då bedöma var i hamsträngen hittar vi spillet. Är det i den eller är det på marken under. Om vi hittar kärnor i strängen får vi ta reda på om det är så att det är kärnor som inte hundet separeras i nu att de ligger då löst i strängen. Alternativt kärnor som inte hundet blir urtröska det nu och får fram en sitter fast. De här olika scenarierna kräver lite olika ändring härutav tröskverkets inställningar. Något som vi kommer ört att komma till lite senare i den här filmserien. Krossade kärnor har ett större påverkan på det ekonomiska resultatet än vad många tror. Såklart för att ungefär halva kärnan hamnar på marken istället för här i tanken där vi vill ha den. Om man tar som ett exempel ett spammelspris på en 1 ,80 och en veteareal på 300 hektar och ger ungefär 9 ton per hektar. Så innebär varje procent skadade kärnor ett intäktstapp årligen på 5 000 kronor ungefär. Och att andelning krossade kärnor varierar mellan knappt 1 % upp till en 4 -5 är inget ovanligt. Helt klart värt att lägga den extra tiden som krävs för att ställa in sin tröska får minska detta. Eller varför inte satsa på en tröska som redan från början har en erkänd god kärnkvalitet.

Vi tackar Marcus för den intressanta informationen. Själv heter jag Emel Stolpen och din. Med kommer ni se mer av i nästkommande filmer i den här serien. Nästa vecka kommer vi titta närmare på kärnkvaliteter i mediedetang. Följ oss på sociala medier för att inte missa det.